Svenska väljare söker alltmer en klok och pragmatisk politik som varken drar för långt åt vänster eller höger. Ändå materialiseras den aldrig i riksdagen – men den kan bli verklighet på ett nytt sätt.

De etablerade partierna har under decennier byggt upp arbetsformer som snarare avskräcker än lockar de bästa krafterna. I stället för självständiga ledamöter med egen framgångsrik yrkeserfarenhet och omvittnat omdöme har många partier utvecklat en kultur av lojala ”knapptryckare”. 

Fredrik Reinfeldt (M) visade tex vad han förväntade sig: ”Vad tror ni att ni är? Ett remissorgan? Som får tycka vad ni vill? Ni är här för att genomföra regeringens politik och inget annat.“

Därför behövs nytänkande partier som aktivt lockar individuell kompetens och relevant erfarenhet medan bekväma partier efterfrågar lojalitet via överrepresentation av ”broilers” från ungdomsförbunden. De stora partibidragen har minskat intresset för små medlemsavgifter. Toppstyrning har förstärkts och tappet av medlemmar hos de flesta partierna är omkring 80 procent på 50 år. Resultatet är olycklig distansering från väljarnas verklighet. Ideologi har blivit viktigare än verklighet.

En riksdag med ledamöter som har verklig yrkeserfarenhet från samhällets alla delar – tex lärare, ingenjörer, företagare, sjuksköterskor och pensionärer – har betydligt bättre förutsättningar att identifiera problem, enas om realistiska lösningar och våga avveckla de bromsklossar som har gjort sitt. Istället har de gamla partierna själva byggt upp strukturer som skyddar deras makt och försvårar ny och viktig  kompetens från att komma in. 

SiV är konstruerat för att göra mittenpolitik möjlig.

Sverige i Valsamverkan (SiV) är ingen vanlig partiorganisation, utan en teknisk samordnare – en mekanism som gör det möjligt för flera små och nya partier att samla röster i stället för att splittra dem. När väljarna inser att deras favoritparti valt en realistisk väg att komma in i riksdagen, ökar deras vilja mångfalt att även rösta. 

Alla nämnda partier som seriöst vet att de inte ensamt klarar 4%-spärren har förstås fördelar av en valsamverkan via det redan existerande SiV. Så har ännu inte skett hos tex Medborgerlig Samling, Ambition Sverige och Alternativ för Sverige. Sympatisörer till dem kan på SiVs hemsida visa om de tycker att anslutning borde ske.  

Personvalspartiet har redan valt SiV för att förverkliga sina ambitioner. Det finns bra ex på individer som deltar med egna program som kan inspirera många ytterligare att ansluta sig. Det är ont om starka personligheter i riksdagen vilket vi kan förstå. Det kan bli ändring via Personvalspartiet.

Alla dessa partier kan tillsammans realistiskt nå målet att proportionellt mot antalet röster dela på cirka 14 mandat istället för att åter få 0 representanter i riksdagen. Dessutom kan det 175:e mandatet bli resultatet, varvid de får en helt unik maktposition när de påtvingade höger- och vänsterblocken är nästan lika stora. Den positionen blir en verklig balanseringspunkt i stället för att tvingas välja sida i en polariserad blockpolitik långt från den efterfrågade mitten. 

SiV är ett konkret försök att öppna det politiska systemet. 

Genom teknisk valsamverkan kan vi äntligen låta den efterfrågade mittenpolitiken bli verklighet – inte som en kompromiss mellan blocken, utan som en naturlig konsekvens av att fler röster, fler perspektiv och bredare kompetens får plats i riksdagen